Har varit borta ett bra tag. Datorn min har gått sönder och appen fungerade inte så la ner bloggandet.

Jag insåg hur mycket jag egentligen saknade att blogga så tänkte att jag kör på en ny omgång.

Julen har varit underbar, iår fick vi en vit jul vilket var många år sedan.

 

Inför det nya året önskar jag mig en hel del. Förhoppningsvis kommer de flesta utav mina önskningar/mål att inträffa. Jag kommer kämpa med all kraft jag har för att färvekliga dem.

2012 har varit ett tufft år för mig och det är först nu som jag känner att jag äntligen börjar bli den jag va.

 

Äntligen har jag börjat baka mer, orkar fixa till mig och har slängt mina mjukisdressar i garderoben.

Det är otroligt hur mycket smärta en människa klarar. Hur man kan slås ner och trots allt ställa sig upp igen.

Har du aldrig varit deprimerad vet du inte hur det är.

Att vara deprimerad är inte att sitta i soffan och känna sig nere.

 

Du vet att du är deprimerad när du inte vet varför du vaknade.

När du sitter där i soffan och inte kan känna något alls.

Det är en märklig känsla det där, att inte kunna känna något alls.

 

Men...

Jag har gått igenom det och orkar med en omgång till.

Den 21 december tog jag min sista spruta i behandlingen.

Tyvärr så kan jag inte fortsätta med den då kroppen tar för mycket stryk. Nu väntar jag ut den och låter spiralen göra sitt. Om jag har tur kommer nedregleringen ha gjort sitt.

Den har förhoppngsvis torkat ut alla härdar och jag kan skjuta upp operationen ännu ett tag.

 

Ibland undrar jag vad som egentligen är värst.

Är det smärtan jag får leva med eller är det vetskapen om att jag aldrig kommer att bli fri från denna sjukdom?

 

Tänkte summera året i ett annat inlägg.

Skriver ganska luddigt då jag känner att jag behöver få ut mycket. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja.

Så detta får duga för en stund.

 

♥