Vet ni utav vem?

Mig själv!

 

Jag vågade vara glad igår, jag vågade dansa och försökte att leva efter min egna tankesätt.

Jag hade ont när jag dansade, jag hade ont när jag rullade i snön men det var så roligt så jag tänkte att detta får vara såhär.

Imorgon tar jag mina tabletter och kanske får ta det lite lugnare.

 

 

Men det var så klart värt det och jag tror att mina vänner kände att jag var mig själv, lite mer utflippad och rolig att umgås med :)

 

Jag tror att om man tänker på saker som man har gjort som får en att må bra så får man extra energi.

Ni förstår... När man får en sjukdom som i mitt fall, två stycken som kommer att begränsa mig liv en hel del, tar det musten ur en. Antingen kan man ge upp eller så försöker man med allt man har.

 

Begär inte att någon som inte har varit där du är kommer att förstå.

Alla människor är olika och för den som inte varit sjuk är det väldigt svårt att få se någon gå ner sig ganska rejält, så bli inte ledsen och sårad om du känner dig ensam just då. För det finns någon där ute som faktiskt vet vad du menar, varför du känner som du gör och glädjs med att se dig ta ett sånt stort kliv att försöka bli den du var.

 

/ Med kärlek Eleni